Material i blöjtyger

Lager 2: Det absorberande lagret

I princip vad som helst som absorberar vätska kan användas - och har använts - som tyg i tygblöjor. Vanligast är dock naturfibrerna bomull, hampa och bambu samt konstfibern microfiber.

I engångsblöjor

Inuti en engångsblöja finns det aborberande lagret som består främst av cellulosamassa och plastmaterialet SAP (superabsorberande polyakrylat), och därutöver används bland annat plastsorterna polyethylen (PE) och polypropylen (PP). Polyakrylater används till många olika saker förutom till superabsorbenter, t.ex. plexiglas, lack och klister (!).

Blöjorna bleks med klordioxid eller hydrogenperoxid (sk brintoverilte: blekning med brintoverilte är mer miljövänligt än blekningsprocesser som innehåller klor som belastar vattenmiljön mer). Blekningen görs inte bara av estetiska skäl, utan också för att det ökar aborptionsförmågan.

Källor: Miljø & sundhed, Economy Point

Bomull

Bomull kommer från buskar och träd som när blommorna vissnat bildar en frökapsel med håriga frön där fröhåret kan förädlas till tråd och garn som man kan sticka eller väva till tyger.

Människan har odlat bomull i över 5000 år, och i Europa har man vävt tyger av importerad bomull sedan 1300-talet, och det var ungefär den här tiden som bomullstyger kom till Sverige. På 1800-talet började bomullen importeras som råvara till Sverige och spinnas och vävas till tyger här.

Tyvärr kräver bomull mycket vatten, kemikalier och konstgödning för att växa bra. Den krävande bomullen suger mycket näring ur jorden och lämnar den näringsfattig efter sig. Enligt uppgifter så hälls hälften av de kemikalier som produceras i t.ex. USA ut på bomullsfält i form av bekämpningsmedel och konstgjord gödning. För en hållbar ekologi är det därför viktigt att välja ekologiskt odlad bomull, eller tom alternativ till bomullen.

Bomull är troligen det minst allerogena material vi har, dvs det är väldigt få som är eller blir allergiska mot bomull. Bomull har hög tvättålighet (tål tvätt i varma temperaturer), god slitstyrka (tål mekaniskt slitage bra) och god absorptionsförmåga vilket gör materialet till ett bra blöjmaterial. Bomull har dåliga värmeisolerande egenskaper, men är ett behagligt svalt material när det är varmt.

Källor: Wikipedia

Hampa

Hampa är den äldsta av våra odlade fiberväxter, och har gett männsikan kläder, skor, rep, byggnadsmaterial, mat, medicin och papper sedan forntiden. I Sverige finns arkeologiska fynd från en hampaodling i Jämtland på 2-300-talet. Johann Gutenberg tryckte den första bibeln på hampapapper i Tyskland på 1400-talet. När regalskeppet Vasa sjönk år 1628, uppskattar man att hon hade 11 ton hampa ombord i rep och segel. På 1800-talet tillverkade Levi Strauss sina första slitstarka byxor åt guldgrävarna av hampa-kanvas (ordet kanvas kommer från latinska släktnamnet cannabis). Idag används hampa dessutom som energiråvara och kan värma ditt hus eller driva din bil på ett ekologiskt sätt. Stanley Manahan har visat att om 6% av USA's landyta skulle användas för att odla grödor som hampa för att framställa biomassa till energi, så skulle det räcka för att ge samma energimängd som idag framställs ur fossila råvaror. Intressant, inte sant?

Hampan är en nässelväxt som är släkt med bland annat humle. Familjenamnet är cannabis (hampa på latin) och vissa arter av hampan innehåller hög grad av berusningsmedlet THC som ger hasch och marijuana, medan fiberhampan som används till tyger innehåller mycket litet av det.

Hampa är en snabbväxande och tålig ört som klarar att växa bra även i näringsfattiga jordar över nästan hela jordklotet. Hampan har kraftiga rötter som binder jorden bra vilket motverkar jorderosion, och ger mer näring till jorden den växer i än vad den själv suger åt sig! Hampa kan därför odlas på samma växtplats år efter år. På vissa ställen blir den upp till nio meter hög, medan om vi odlar den i Sverige så blir den ofta 2-3 meter.

Även om bomull är slitstarkt, så är hampatyger minst tre gånger så slitstarka som bomullen. De är också mer vattenabsorberande. Hampa tål också ännu extremare temperaturer än bomull. Hampatyg drar inte heller åt sig smuts då fibrerna är antistatiska, och är naturligt antibakteriellt. Dessutom ventilerar hampa på så sätt att tyget håller dig varm när det är kallt, och sval när det är varmt. Hampa kan bli lite styvt när det är tvättat och torkat (motverkas tex genom tex lite ättika i sköljvattnet eller några minuter i torktumlaren), men är mjukt när det blir blött.

Källor: Hampanätet, Wikipedia

Bambu

Bambu är ett sorts gräs som växer som ogräs i tropiska områden. Det växer mycket snabbt och helt utan besprutning eller konstgödning. Detta gör bambu till en mycket ekologisk gröda. Det har sedan i fjol blossat upp en diskussion om det är så att man vid beredningen av fiberna för att göra tyg använder skadliga kemikalier, men det finns ingen klar information kring det här. All produktion sker ännu i Kina, och en del av den är ÖKO-TEX certifierad, vilket ska garantera att gränsvärden och normer för hälso- och miljöskadliga ämnen inte överskrids. Sammantaget bedöms de negativa miljö- och hälsoeffekterna av bambutyg - även om det skulle förekomma använding av kemikalier - vara mycket mindre för framställning av bambutyg än för framställning av bomullstyg.

Bambufibrer har en struktur som låter tyget andas, vilket gör tyget varmt när det är kallt och svalt när du är varm - bekvämt, helt enkelt.

Bambufiber kan ge ett silkeslent tyg som håller sig mjukt tvätt efter tvätt. Bambu är, liksom hampa, ett antistatiskt fiber som därför inte heller drar åt sig smuts. Det är, också det liksom hampa, 3-4 gånger mer absorberande än bomull. Bambu har också ett naturligt antibakteriellt skydd som hämmar bakterietillväxt i tyget. Däremot har inte bambu samma slittålighet som hampa eller ens bomull, och rena bambutyger kan kännas styva när de är våta.

Källor: Wikipedia, Green Living online, The National Geographic Green Guide

Texten byggs ut efterhand. Information om lager 1 och lager 3, samt om fler lager 2-material kommer!