Miljö och tygblöjor
Den generella konsensusen kring blöjor tycks vara att tvättbara blöjor är miljövänligare än engångsblöjor, oavsett miljömärkningen på dessa. Debatten och studierna gäller främst hur mycket miljövänligare som tygblöjorna är. För att verkligen kunna jämföra olika blöjor med varandra behöver man ta hänsyn till produktionen, transporten till distributör, återförsäljare och kundens hem, användningen och hanteringen efter användning. Det är svårt att jämföra - en tygblöjas stora jämförande fördel finns i användningen, medan miljöstatistik för en engångsblöja mest analyserar produktionen. Vissa har menat att om man tvättar tygblöjorna separat och torktumlar dem (vilket inte alla gör!), så äter man upp miljövinsten, medan andra menar att det "bara" är energiåtgången som isåfall blir mer jämlik, medan de stora skillnaderna efter användning kvarstår (24 nedbrytbara blöjor på soptippen (om de inte används till ett annat barn!) eller 4-8 000 blöjor som inte tycks kunna brytas ner på 100 år).
Tillverkning och transport
För jämförelserna spelar det roll om man tittar på miljömärkta engångsblöjor eller kanske billigare konkurrenter utan miljömärkning. Det spelar självklart också roll om man köper tvättbara blöjor av nyproducerad bomull som inte är ekologiskt odlad (kräver mycket vatten och kemikalier för att växa till låga priser tyvärr!) eller om man väljer blöjor av eko-bomull eller naturligt ekologiska grödor som hampa eller bambu.
Det spelar också roll hur mycket blöjorna har transporterats, och självklart är det svårt för engångsblöjorna att vinna den jämförelsen - för de ca 6 000 engångsblöjor som man räknar med att ett barn behöver under hela sin blöjperiod ska först råmaterial transporteras till tillverkningen, de färdiga blöjorna till distributörer och återförsäljare, och sedan ska konsumenterna ta sig till butiken och hem igen. Vid tvättbara blöjor, även om man väljer en modell som man behöver byta storlek på efterhand som barnet växer, handlar det inte om fler än 24-75 blöjor som ska transporteras.
Användningen
En engångsblöja är inte särskilt miljöfarlig under användning (men vi lyfter gärna fram hälsohänsynen till tygblöjornas fördel). Däremot är det här, under användningsperioden som innebär många tvättar som tygblöjorna tär mest på världens resurser. Tvättmedel, el och vatten till tvättmaskinen och kanske torktumlaren ger ett slitage på vår natur. Att använda miljövänliga tvättmedel, energisnåla tvättmaskiner som går fullastade (blanda gärna blöjorna med annan tvätt) och hängtorkning ger stora miljövinster för en tygblöjeanvändare. Men skulle verkligen en miljömedveten tvätt av tygblöjor kunna tära lika mycket på naturresurserna som åtgången för att producera OCH transportera OCH emballera nya engångsblöjor?
Efter användning: avfallshanteringen
Många tygblöjor håller till fler än ett barn, och kan ärvas av syskon eller säljas vidare till andra familjer. Tygresterna när blöjorna är färdiganvända kan sedan återvinnas eller komposteras, om de inte hamnar i soptunnan. Om de tvättbara blöjorna läggs i soptunnan, så är de antingen helt komposterbara (om de är gjorda av naturmaterial som bomull, hampa, bambu och ull) eller lämnar en mycket liten mängd svårnedbrytbart material efter sig (gäller om man har tex PUL-tyg som vattenspärrande skikt). En engångsblöja har i princip bara svårnedbrytbara eller helt o-komposterbara material i sig (olika typer av plaster; även det absorberande materialet är en plastsort som kallas superabsorbenter). Gräv ner en engångsblöja i din trädgård, så kan du gräva upp den likadan om tio år. Och troligen om hundra år och femhundra år också. Plast bryts inte ner i naturen. Kanske finfördelas det till slut, men då finns det kvar som micropartiklar, vilket är ett skrämmande hälsoscenario. (Tidningen Filter's första nummer 2008 hade en bra artikel om detta). Dessutom är skillnaden i mängd enorm: cirka 5 kg sopor från ett (eller flera) tygbarn medan en blöjperiod med engångsblöjor genererar 1-2 ton med avfall som dessutom ska transporteras från bostaden till soptippen. I den svenska avfallshanteringen läggs antingen blöjorna i depåer (fortfarande ca 20% av svenskt avfall hamnar i depåer), där de ligger och ligger och ligger kvar, eller (som är fallet för en minoritet av blöjorna) så bränns de i avfallsstationer som genererar energi från att elda våra sopor. Om engångsblöjorna bränns, så uppskattas energivinsten vara +/- 0. Blöjorna är så våta att det krävs så mycket energi för att få dem att brinna upp att energivinsten blir nära noll!
Blöjor står för 4% av uppkommet hushållsavfall eller 8% av innehållet i soptunnorna enligt Jenny Sahlin och kollegor's presentation om "avfallsprevention" 080507 för Hållbar Avfallshantering. Men det är statistik för alla hushåll - inte bara barnfamiljer. För barnfamiljer är det en mycket större andel än så!
I sammanfattning: Tygblöjor ger ca 5kg mestadels komposterbart avfall, engångsblöjor ger 1-2 ton avfall som inte bryts ner på flera hundra år. Tänk vilka sopberg vi bygger! Känner du till att det är förbjudet i Sverige att slänga mänskligt avfall som tex avföring i soptunnan? Egentligen ska man alltså skrapa av allt bajs från engångsblöjorna innan man slänger dem.
SNF rekommenderar tygblöjor
Så här skriver Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) om blöjor (citat):
Blöjor
Valet av blöja är viktigt för barnets välbefinnande, ekonomin och miljön. Under blöjperioden använder barnet 4 000–5 000 blöjor. Tygblöjor är billigast och det bästa alternativet för miljön.
Tygblöjor
- Välj en tygblöja som är miljömärkt. Med rispappersinlägg kan du lätt lyfta bort bajs från tygblöjan. Om du inte har använt rispapper kan du duscha av blöjan innan du tvättar den.
- Välj en blöjbyxa som inte innehåller PVC.
- Fyll tvättmaskinen när du tvättar, annars försvinner miljönyttan med tygblöjor. Välj miljömärkt tvättmedel och lufttorka om du kan.
- För kissblöjor räcker oftast tvättmaskinens skölj-program med lite ättika istället för tvättmedel.
Engångsblöjor
Välj en miljömärkt engångsblöja. Miljömärkta engångsblöjor innehåller mindre plast och superabsorbenter, små plastkorn som suger upp vätska, än andra blöjor. Plasten bryts inte ned i naturen och ska därför inte spridas.
(citat slut)
(Källa: Svenska Naturskyddsföreningen's web 090209, http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/vara-rad-och-tips/baby-och-barn/tips-om-barnvardsprodukter/
Livscykelanalyser för blöjor
I en liten fransk bok om tygblöjor från 2008 som heter "Les couches lavables - ca change tout!" av Christelle Beneytout (ISBN 978-2-84221-179-0 utgiven av LaPlage) hänvisar författaren till en brittisk studie från 1991 som kartlade resursåtgången för livcykeln för en engångsblöja jämfört med en tygblöja, båda använda endast en gång (och tygblöjan tvättad en gång):
Råmaterialåtgång i gram:
111,7 (engångs) mot 31,3 (tygis)
Energi för produktion och tvättning:
3455,5 (engångs) mot 2030,6 (tygis)
Vatten för produktion, tvätt och wc:
23,82 (engångs) mot 17,18 (tygis)
Mängd avfall efter produktion och användning i gram:
200,7 (engångs) mot 26,8 (tygis)
I en nyare studie från Storbritannien drar forskarna slutsatsen att miljöpåverkan totalt sett är lika stor under en livscykel för moderna engångsblöjor, hemtvättade tygblöjor och tvättservice-tvättade tygblöjor. De räknar med att man byter bara 4 engångblöjor per dygn (!), att man köper tygblöjor av icke-ekologiskt odlad bomull, att man lägger sina tygblöjor i någon slags antibakteriell lösning mellan tvätt, att man använder engångsrispapper i alla tygblöjor där vartannat spolas ner i toaletten (medräknat vattenkonsumtion för det), att man använder sköljmedel i varannan tvätt man gör (vilket är emot rekommendationen för tygblöjor) samt att man torktumlar en andel av tvättarna. Energiåtgången för att få tygblöjorna rena ger den största miljöpåverkan för tygblöjorna. Analysen tar också i beaktande hur kiss och bajs hanteras med de båda olika blöjsystemen, och hur det i sin tur påverkar miljön.
Tygblöjor som avfallsprevention
Mängden sopor ökar och ökar. De senaste åren har den totala sopmängden ökat med 2-3% per år i Europa. I OECD-länder är ökningen mellan 1980 och 2000 ca 54%. Det är dyrt att hantera sopor. 1989 kom kom EU's första direktiv på gemensam europeisk strategi för sopor, och det slog fast att prioritet nummer ett skulle vara att förebygga sopor: avfallprevention.
Totalt producerar en genomsnittlig människa runt 500 kg sopor per år (500 MSW). En nyfödd baby i engångsblöjor producerar minst lika mycket årligen bara i blöjsopor (ett barn producerar 1-2 ton (1000-2000 kg) sopor bara i blöjor under sin blöjperiod på 2-3 år).
I en färsk vetenskaplig studie från Österrike (Salhofer et al, 2008), så undersökte man preventionspotentialen hos fem olika soptyper som sedan tidigare var kända som problemområden:
dryckesförpackningar, som ger 36,4 MSW (kg/invånare/år)
matavfall (endast privatpersoner), som ger 35,6 MSW (kg/invånare/år)
reklamtrycksaker, som ger 28 MSW (kg/invånare/år)
blöjor, som ger 13,3 MSW (kg/invånare/år)
evenemangsrelaterat skräp, som ger 5,5 MSW (kg/invånare/år)
Egentligen är nästan allt ovanstående sopor som kan förebyggas, men forskarna hade föresatt sig att räkna ut hur mycket man kan förebygga utan att egentligen förändra konsumtionen. De undersökte hur mycket man faktiskt skulle kunna förebygga genom enskilda insatser som samhället kan stå för: information, reklam, incitament. Om man satsar på att 82% av dryckesförpackningarna ska vara påfyllnadsbara (pantsystem), så förebygger man 46% av de soporna (vilket motsvarar 3,3% av landets totala MSW). Mer riktad reklam bara till dem som vill ha reklam kan spara in 33% av reklamsoporna (1,8% av landets totala MSW). Byt ut t.ex. engångsglasen mot glas som går att diska och återanvända på evenemang som sporttävlingar eller konserter, så sparar man in 14% (0,2% av landets totala MSW).
Dessa siffror är inte teoretiska värden, utan faktiska värden ihopsamlade från andra studier där man försökt genomföra sådana avfallspreventioner. Siffrorna tar alltså människors lathet och okunskap i beaktande, och är en praktiskt möjlig preventionssiffra för utfallet om ett samhälle genomförde en satsning på just en sån här preventionsåtgärd. Och så till blöjorna. I Österrike erbjöd man föräldrar ett bidrag på €100 om de köpte tvättbara blöjor för minst €250. Man räknade med att 10% av föräldrar till barn födda under projektåret skulle nappa på erbjudandet, vilket skulle leda till att 15% av sopflödet för blöjor förebyggdes! Av total sopmängd MSW (dvs även industrins) i Österrike motsvarar detta 0,4%. Det låter inte så mycket, men tänk på att det bara utgår från att 10% av barn födda just det året använde tygblöjor - 90% använde fortfarande engångsblöjor! I verkligheten var det så att bara 1-2% av föräldrar till barn födda år 2004 nappade på erbjudandet. Det finns en del kritik mot det Österrikiska blöj-sponsringsprojektet; man menar att de flesta föräldrar inte ens kände till att det fanns! De som tillverkar engångsblöjor däremot har stora budgetar för marknadsföring, och gör sig själva snabbt kända hos föräldrarna.
I Sverige brukar man säga att omkring 5% av barnen har tygblöjor; tillsammans förebygger vi enligt ovanstående matematik ca 7,5% av möjligt sopflöde som vårt samhälle slipper hämta, hantera, bränna eller förvara i depåer! I Finland är andelen barn som använder tvättbara blöjor mycket högre. Finland har satsat på att berätta för föräldrar om tvättbara blöjor - de ger i sitt statliga moderskapspaket en tvättbar blöja till varje nyfött barn att prova!
Referens:
Salhofer, S., Obersteiner, G., Schneider, F., & Lebersorger, S. (2008). Potentials for the prevention of municipal solid waste. Waste Management 28:245-259.
Andra rapporter om blöjors miljöpåverkan
Jan Wijkmarks rapport "Blöjor och Miljö. En granskning av sju olika slags barnblöjor" från 2004, genomförd på uppdrag av Råd&Rön och Svenska Naturskyddsföreningen hittar du i pdf-format här.